Direktlänk till inlägg 20 augusti 2015
Jag känner att jag allra sista tiden har kommit in i en fas där jag ifrågasätter mitt liv och vad jag vill göra med det. Det är en lustig känsla för det är ju lätt hänt att man tänker att "det här är jag och det här är vad jag vill göra". Man tror att man har utvecklats färdigt bara för att man lagt tonåren en bra bit bakom sig men så är det ju inte. Vi fortsätter hela tiden att utvecklas och förändra oss genom livet och med åren ser man på saker annorlunda.
Det jag väl egentligen mest funderar på är vad jag ska göra jobbmässigt. Å ena sidan har det sina fördelar att ha ett vanligt arbete. Man vet vad man ska göra och hur mycket tid det går åt och man vet också vilken lön man har att röra sig med. Framförallt har man en trygghet eller säkerhet om man så vill. (I den mån man nu kan känna sig trygg med alla tills vidare anställningar och företag som skär ned på personalstyrkan osv).
Samtidigt lockar det kreativa och att gå sin egen väg också väldigt mycket. Jag tror faktiskt att jag har en hygglig chans att lyckas inom musiken om jag skulle satsa stenhårt. Har bland annat en bekant inom branschen som lyssnat igenom mina demospår och som trodde att ett antal skulle kunna bli stora hits. Och bland övriga som fått lyssna har feedbacken också varit väldigt positiv. Så det känns ju som att det vore dumt att inte satsa på det, särskilt när det är något jag älskar att syssla med.
För mig har nog min tvekan och passivitet på det området främst att göra med att tanken på att ta klivet ut faktiskt är lite skrämmande. Jag har alltid värnat starkt om mitt privatliv och att kunna leva i lugn och harmoni. Jag är inte extrovert som människa utan snarare någonstans mellan normal och introvert. Att uppträda inför människor skulle vara en stor omställning. Att bli en halvkändis inom Sverige skulle vara en jättestor omställning. Att, om man hade massor med flyt, bli en riktig kändis vore en enorm omställning. Men om jag så bara blev lite halvt om halvt känd skulle det ändå vara väldigt svårt att gå från att vara en i mängden till någon som en del människor faktiskt känner igen eller kanske kommer fram till på stan och börjar prata med. Någon som i tid och otid fastnar på foton eller filmklipp.
Det kanske verkar löjligt att bekymra sig för sånt i det här stadiet. Men jag är bara realistisk. Om man lyckas och blir känd så innebär det inte bara att leva rockstjärneliv och tjäna massa pengar utan det kommer också med sina nackdelar. Det finns människor som slagit igenom och som har haft svårt att hantera det på ett bra sätt.
Ändå tror jag att förr eller senare så kommer jag ta den chansen. Jag vill kunna dela med mig av min musik till världen och jag skulle för alltid ångra om jag inte provade på det. Jag kommer inte att sluta arbeta för risken finns ju alltid att man floppar rejält och då är det ju bra att ha något att falla tillbaka på. Men skulle det gå vägen så vem vet vad som händer!
Nej tacka vet jag mindre viktiga beslut. Som t ex att jag ska ta en dusch nu och så sova strax.
Godnatt!
Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om mitt utseende. Visst fixar jag med det ibland - och visst händer det att jag ibland kan tänka att jag skulle hellre skulle ha velat se ut på si eller så sätt gentemot hur jag faktiskt gör. Men det är ingen ...
Eller nej, det är jag ju redan. Skulle göra en grej hos läkaren idag och medan jag väl kan ha en förhållandevis lugn inställning när jag är med andra till läkare eller sjukhus så fullkomligt avskyr jag att vara där själv. Och blir stissig och orolig ...
Så var det då dags att börja knega på igen. Idag var det inte så mycket att göra så det blev en mjukstart men det lär väl komma framöver så man får fullt upp. Tyvärr har jag haft rätt ont från min prostatit sista dagarna (vilket delvis var anledninge...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 |
6 | 7 | 8 |
9 |
|||
10 | 11 |
12 | 13 |
14 | 15 |
16 | |||
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|