Mitt liv, sökandet efter kärleken och musiken

Senaste inläggen

Av Mr X - 7 augusti 2015 11:45

Visst är det något alldeles speciellt med fredagar? Trots att jag är ledig än och således har kunnat disponera fritt över varenda dag i veckan så finns det inget som går upp mot fredag. Då vet man att man har hela helgen på sig att hitta på roliga och trevliga saker (eller alternativt bara sova ut och ta det lugnt om man inte har något planerat).


Jag går som jag nämnt sällan, ja nästan aldrig ut på krogen eller på några nattklubbar. Dels tycker jag allt som oftast att det är en rätt tråkig miljö. Visst i rätt sällskap och på rätt ställe kan det vara trevligt men ofta är det bara stökigt eller för hög musik så det är svårt att föra ett vettigt samtal. Jag är heller inte intresserad av att hitta något ligg så där går ännu en anledning bort. Sen är det som bekant dyrt. Alkohol är inget jag vill lägga några större pengar på, finns vettigare saker. Oavsett om jag ska dricka ett par öl eller mer än så kan jag lika gärna göra det hemma eller på någon hemmafest till ett betydligt lägre pris.


De enda gångerna jag egentligen har haft trevligt när jag gått ut var i Irland. Men där är det en helt annan atmosfär ute på krogarna. Det tillhör mer deras vardag att gå på krogen och ta någon öl, inte en så stor grej. Medan jag får känslan att här i Sverige ska det gärna festas loss rejält de gånger man går ut och folk blir för fulla och allmänt jobbiga.


Min diet har faktiskt gått bra, inga större förändringar än men tappat ett par kilon. Gymmandet går det sämre med. Har inte varit dit på någon vecka nu och kan inte säga att det finns någon synbar förändring att tala om än. Men det har varit en hel del annat slit och stret med tunga lyft på hemmaplan så jag sparar på det och ska återvända snart för att ta upp träningen igen.


Nu I helgen ska jag iväg och träffa en vän som bor en liten bort. Får se om det blir över dagen eller om jag stannar hela helgen, han har tydligen träffat någon alldeles nyligt så ev. skulle de hitta på något. Ska försöka få en glimt av henne isåfall och se hur hon verkar! Alltid intressant att se vad det är för folk ens vänner har matchat sig själva med. Vad har ni läsare för planer? Lämna gärna en kommentar, vore kul att höra! Jag vet egentligen så lite om er läsare utöver ett par stycken som lämnar kommentarer ibland, ser bara att jag har en stadig ström av besökare vilket är roligt!

Av Mr X - 6 augusti 2015 01:45

Nu tänkte sig läsaren förstås att du skulle få en djupare inblick i vilka underliga sexuella fetisher jag kan tänkas ha.

Inte riktigt Det sparar jag allt på. Däremot har jag faktiskt en rad ganska oskyldiga fetisher varav de flesta inte direkt är kopplade till sex men som ändå kan få mig lite extra knäsvag eller sugen. Dessa tänkte jag att jag skulle dela med mig av.


*Blommor i  håret

Väldigt fint på tjejer tycker jag. Det känns naturligt och primitivt på något sätt. Om det är en tjej som jag känner saker för kommer jag oundvikligen drabbas av en stark lust att kyssa henne.


*Tjejer i jeans/hoodie/manliga t-shirts/keps

Tycker jag kan vara rätt hett ibland. Särskilt om tjejen har långt hår så kan det passa väldigt bra.


*Tjejer i klänning

I princip raka motsatsen till fetishen ovan, jag vet. Men det känns väldigt kvinnligt och fint. I like!


*Fotlänk

Jag vet inte varför för jag tycker inte att det finns något sexuellt med fötter och har aldrig riktigt förstått mig på människor med fotfetischer. Men jag måste erkänna att det är något av en turn-on för mig när tjejen har en sån.

 

*Rösten/dialekten

Kan jag fastna väldigt mycket för om jag gillar den. Kan ge mig rysningar i hela kroppen.


*Magen

Kan vara fin att titta på  

Det är också en kroppsdel jag gärna ger uppmärksamhet i sängen under färden ner mot en annan erogen zon ;-)


*Knähöga stövlar

Sexigt helt enkelt. Går lika bra utanpå jeans som med bara ben, båda funkar.

Av Mr X - 6 augusti 2015 00:15

Nu mer än någonsin kanske är könsroller ständigt på tal. Det diskuteras flitigt hur män och kvinnor förväntas vara, vem som ska göra vad i ett förhållande, huruvida barn ska kläs i typiska tjej/killkläder eller leka med typiska tjej/killeksaker eller inte osv osv. Det har också skapats en större tolerans och förståelse för människor som inte identifierar sig med det egna könet.


På ett sätt tycker jag att det är bra. Vi är alla likvärdiga människor. Vi ska vara fria att leva som vi vill och som vi mår bra av. Att man är exempelvis man eller kvinna ska inte automatiskt innebära att man får vissa könsspecifika förväntningar lagda på sig och givetvis ska ingen heller förfördelas. Det är viktigt med jämlikhet och att man har lika stora möjligheter oavsett vilket kön man föds som. Och känner t ex en vuxen man eller kvinna en stark längtan och identifikation till det andra könet ska det förstås stå dem fritt att välja att leva som det.


Samtidigt kan jag också känna att det ibland går lite för långt åt det andra hållet. Att det finns en tendens att helt sudda ut könsrollerna och glömma bort att män och kvinnor är olika. För det är vi. Vi är olika på det fysiologiska planet och vi skiljer oss också när det kommer till psyke & beteende. Det betyder inte att någondera av könen är bättre. Bara att vi är olika. Särskilt när det gäller barn tror jag att vi ska vara försiktiga med att influera dem allt för mycket. Det kan skapa en osäkerhet och oförmåga att anknyta till det egna könet.


Därför ställer jag mig tveksam till den tendens som finns bland vissa föräldrar att mer eller mindre påtvinga sina barn leksaker eller kläder som är typiska för det andra könet. Jag tror att det bästa är att helt enkelt vara lyhörd inför vad barnet vill och känner för och inte lägga så stora värderingar i det. När jag var liten lekte jag med både pojk och flickleksaker. Det fanns leksaker av båda sorterna i mitt hem och jag blev varken uppmuntrad eller bortstyrd från att leka med endera utan valde själv.


En annan sak jag ser som ett problem är att det nästan har blivit något skamligt att leva i ett mer traditionellt förhållande. För det finns faktiskt människor som vill göra det. Det finns män som vill axla rollen som familjefar och knega på med att arbeta för att dra in tillräckligt med pengar och det finns kvinnor som vill axla rollen som hemmafru och jobba hårt för att allt ska fungera på hemmaplan och ta hand om barnen osv. Ska vi vara öppna och toleranta inför människors olikheter och rätt till att leva som de vill ska vi förstås även acceptera den gruppen av människor och hur de väljer att leva.


Själv befinner jag mig någonstans mellan det traditionella och det moderna. Jag är inget supermanligt macho som tuggar tobak och aldrig visar några känslor överhuvudtaget. Jag tycker inte att man som man måste vara eller göra si och så. Jag är inte rädd för att framstå som omanlig genom saker jag gör eller säger.  Jag kan vara mjuk. Samtidigt delar jag onekligen även många drag med den mer traditionella mannen. Jag är en sån person som biter ihop och kör på oavsett hur jobbigt det känns. Jag gråter otroligt sällan. Jag är van vid att vara en klippa och den som är stark. Jag är relativt händig. Jag har en del intressen som är typiska för män. Osv.


Oavsett hur man är som man eller kvinna tror jag det viktiga i förhållanden är att man kompletterar varandra. Att bådas starka sidor får komma fram och kan väga upp för det den andre är mindre bra på. Då tror jag att det blir lyckat. Sen spelar det mindre roll exakt vem som gör vad. Själv kan jag tänka mig såväl ett lite mer traditionellt förhållande som ett förhållande där man delar jämnt på alla sysslor.


Av Mr X - 4 augusti 2015 19:15

Idag har varit en lite kämpigare dag. Nya bakslag med vården - undersökningen går inte framåt med min anhörig, de begår konstant misstag som man måste ringa och tjafsa om osv osv. Tyvärr är det också så att mycket av ansvaret faller på mig då vi inte är en så stor familj och det är nästan bara jag som bor i närheten och kan ställa upp. Hade jag bara haft en riktigt solid ekonomi hade jag så gärna bekostat dyra privata utredningar så det gick snabbare framåt. Nu ska vi förhoppningsvis iallafall kunna besöka en privatklinik inom kort och med lite tur få bättre undersökning och svar på vad som är fel.


Det jag kan känna ibland är att även om jag har glada stunder emellanåt och försöker värdesätta allt jag faktiskt har att uppskatta i den här världen så är det väldigt väldigt längesen jag har varit lycklig på riktigt. Bara få känna att det knappt finns ett problem i världen och att allt är bra och lugnt. Det skulle inte behövas så mycket för att komma dit. Att det här med min anhöriga löser sig, att jag skulle hitta ett bra heltidsjobb och kanske att jag också skulle ha turen att träffa en underbar tjej.  Då skulle jag verkligen känna mig glad och lycklig. Jag vet att det finns en sprudlande och glad del av mig som tror på framtiden. Som har mycket att ge på alla sätt och vis. Det är bara det att har man länge olika typer av motgångar tär det på en och till slut börjar man ibland tvivla på att man ska komma till den punkten.


Under tiden så fortsätter jag att blicka framåt och finner tröst i de saker jag verkligen brinner för som t ex musiken. Det jag också brukar tänka ibland är att även om det har varit kämpigt så tror jag det har gjort väldigt mycket för min personliga utveckling. Jag har fått en helt annan mognad och ett annat sätt att se på världen och det tror jag kommer vara mig till nytta den dagen då saker reder upp sig och jag kan leva mer ett sådant liv som jag vill leva.



Av Mr X - 3 augusti 2015 19:45

...kan man väl säga. Passar på att njuta av sommaren och att vara ledig. Jag har förstås inte hunnit med i närheten så mycket som jag hade tänkt mig men det har ju en tendens att jämt bli så att man med lite tur hinner hälften av det man planerar. Tidsoptimist javisst!


En del blir så lätt uttråkade och vet inte vad de ska ta sig för när de har tid över. Jag säger som min morfar brukade säga, den dagen jag går i pension kommer jag ändå ha dagarna fullspäckade. För det är så mycket personliga intressen och projekt jag vill hinna med. Samtidigt är det skönt att bara göra inget emellanåt och ta det lugnt.


Det har varit förhållandevis dött på dejtingfronten. Har skickat lite mail till några jag tyckt verkar intressanta på sidorna jag är med på men har inte fått något svar eller så har det inte lett någonstans. Det är också det där med att det är ganska få tjejer jag fastnar för.. som jag känner mig riktigt dragen till. Och så ska ju dem vara dragna till mig då förstås. Känns som en helt omöjlig ekvation ibland. Men möjligheter finns ju hela tiden.. ibland råkar man på dem när man minst anar det/på platser man minst anar det! Så man ska aldrig säga aldrig. Dock är det också så att det händer en del privat just nu och då har hela dejtinggrejen fått ta ett kliv tillbaka.


Jag har köpt en ny TV faktiskt som står på sin plats i vardagsrummet nu. Så den kommer passa fint för när man vill titta på filmer eller serier. Sen ska jag förmodligen ut på en liten tripp i skogarna här i nästa vecka och tälta några dagar med en vän. Jag lät mig övertalas mot bättre vetande för det brukar jämt bli otur med vädret och dessutom är jag en total magnet för insekter av alla dess slag som älskar att bita mig och suga mitt blod. Men det kan vara rätt skönt att komma bort för en stund från civilisationen så jag ser väl ändå framemot det på ett sätt.


Tänkte avsluta med att länka några absoluta favoritlåtar.

Jag lyssnar ju på allt möjligt och en del glatt/uppåt men jag har insett att de låtar jag verkligen fastnar för ofta är melankoliska eller sorgliga. Ville dela några av dem.







Av Mr X - 2 augusti 2015 01:45

Jahaja då har sömnlösheten slagit till igen och då jag även har huvudvärk känner jag inte för att ligga och stirra utan skriver lite här istället. Funderade på att gå ut förut en sväng för månen lyser så fint i natt men orkade inte riktigt med det.


Det blev ett långt Buffy maraton och det slank ner en del godis och läsk. Kittlade dödsskönt i kistan ;-) Har iallafall ätit nyttigt i princip hela veckan så något gott ska man väl ha. Jag gillar verkligen blandgodis. Helt perfekt att kunna mixa choklad med surt och salt och lite annat. Kan ni föreställa er i att en del länder är blandgodis ett helt okänt koncept? Man skulle starta eget där och importera blandgodis, kan inte bli annat än en succe.


Idag när jag var i parken en stund var det ett par tonåringar som höll på och strulade med varandra. De kysstes frenetiskt och var väl inte precis buskablyga om vi säger så. Killen envisades trots upprepade tillsägelser från tjejen med att gång på gång hissa upp hennes kjol hela vägen så att rumpan och stringtrosorna blottades.Nu känner jag att jag måste påpeka att jag inte var särskilt intresserad av att se det skådespelet men då de höll på helt öppet rakt framför mig var det svårt att undgå att se det. Inte för att det störde mig på något moraliskt sätt men när man själv är ensam kan det ju kännas lite trist att se andra i full aktion.


Samtidigt är det förstås alltid fint med kärlek. Och jag vet hur det kan kännas. Även om jag nog passerat den åldern då man så obekymrat gör sånt mitt bland folk så vet jag hur det känns att knappt kunna låta bli den andra. Att vilja ta på dem, kyssa dem, dra sig undan någonstans tillsammans och bara slita av kläderna. Det är en underbar känsla! Då vet man att det verkligen finns något där. Jag hoppas jag skall få återuppleva den känslan igen. Och jag hoppas de båda tonåringarna har en lycklig framtid tillsammans. Det gäller att vårda det man har och aldrig börja ta sin partner för givet. Det är ofta där det går snett i förhållanden.


Läste en rätt intressant artikel idag också om rymden. Jag är väldigt fascinerad av den - dess storlek och oändliga antal planeter och läser gärna eller ser dokumentärer om den när jag har tid över. I vilket fall så handlade artikeln om att man sänt signaler ut i rymden i syftet att om det finns utomjordiskt liv så skulle de kunna snappa upp signalerna och få kontakt med oss. En av de där signalerna var riktade mot ett visst område med planeter som ligger 25 000 ljusår bort. Det är så oändliga avstånd i tid och rum att man häpnar. Ett enda ljusår motsvarar 9 460 800 000 00 mil. Tänk er hur långt bort 25 000 ljusår är. Men betänk också att det alltså tar 25 000 år innan signalen når planeterna. Även om det skulle finnas intelligent liv där skulle vi inte kunna få ett svar på 50 000 år (förutsatt att de inte har teknik för att skicka signaler eller t.o.m farkoster som kan resa snabbare än ljuset).


Det jag och många andra som är intresserade av rymden hoppas på är att man ska kunna ta fram ett sätt att resa snabbare än ljuset. Då kan det bli möjligt att på allvar utforska avlägsna galaxer och planeter.  Det finns redan en modell som i teorin skulle kunna fungera (även om det förstås i praktiken kan vara en helt annan sak) och man jobbar hela tiden på att driva utvecklingen vidare. I framtiden kanske Star Treks "Warp drives" blir en realitet.


Nu ska jag försöka sova om det bara är möjligt.

Av Mr X - 1 augusti 2015 11:15

Så, nu tänkte jag iallafall posta videon jag nämnde tidigare som en läsare hade efterfrågat. Den blev inte superbra precis då det visade sig att dålig belysning + min mobilkamera inte går väl ihop. Men man ser ju iallafall :-) Det är en bit av Bulls on Parade med Rage Against the Machine. Jag lyssnade par gånger på låten och spelade på gehör så hardcore fans får ha överseende om det är några smärre misstag!



Igår kväll var jag och några till och grillade korv och tog några öl. Det var rätt trevligt och sen när jag kom hem råkade jag fastna framför Bondfilm i 7an så blev inte sängdags förrän någon gång efter 2. Så jag är lite seg idag men ska försöka komma igång och få saker gjorda. Det är skönt när man har gjort undan allt under dagen så kan man ta det lugnt sen och bara slappa på kvällen. 


Tänkte köra ett seriemaraton ikväll och se på Buffy the Vampire Slayer. Den är lika bra nu som den var då den kom på 90-talet och om ni frågar mig så tycker jag att den piskar alla vampyrserier och filmer som har kommit under 2000-talet. Den har en perfekt mix mellan humor, skräck och karaktärernas personliga relationer vilket gör att den får ett helt annat djup och fungerar på många olika plan.


Sen är det faktiskt också väldigt trevligt som omväxling att för en gångs skull se en kvinna i en stark huvudroll. Det finns ju inte riktigt någon som kan mäta sig med Buffy i serien och på sin höjd brukar kvinnan få vara sidekick till en stark manlig huvudroll. Det är faktiskt skrattretande att seriens skapare, Joss Whedon, sedermera har blivit väldigt påhoppad av rabiata feminister för att de tyckte att hans produktion av Avengers var sexistisk. Uppenbarligen har de helt glömt bort att det är samma man som skapat en av de starkaste kvinnliga karaktärerna någonsin.


Nåja jag ska inte gå in på någon djupare analys! Nöjer mig med att konstatera att det är en bra serie och att Sarah Michelle Gellar gör ett ypperligt jobb som Buffy. Au revoir.

Av Mr X - 30 juli 2015 11:45

En sommar för åratal sedan omkring den här tidpunkten så vaknade jag långsamt till av skränet från fiskmåsarna. Slog så småningom upp mina ögon och kravlade mig till sist fram till fönstret för att se ut över hamnen och insupa den friska havsluften. Sen slog det mig precis som det gjorde varenda morgon: Jag är närmare trehundramil bort från Sverige och alla vänner & bekanta. Direkt efteråt infann sig en känsla av frihet jag aldrig tidigare upplevt. Friheten att vara den jag är och göra det jag vill. Inga åtaganden eller förpliktelser.


Det var en underbar semester. På dagarna strövade jag omkring inne i stan i butiker eller for på guidade turer ut på landet. Det fanns en helt annan stadsatmosfär än här hemma. Eller så låg jag bara på gräset vid kajen och njöt av solen och människorna omkring mig. Kreativiteten flödade - här fanns folk som var i full fart med att måla ett porträtt av staden mot vattnet eller att tonsätta stämningen med en akustisk gitarr. På kvällarna var jag ute på pubarna och drack gott öl och  pratade med trevliga människor. Jag har alltid tyckt om Sverige men att vara i älsklingsland var en helt annan sak. Det var om inte den bästa så helt klart en av de bästa tiderna i mitt liv.


Men som alla semestrerar så tog även denna slut trots att den företett sig så lång när jag nyss hade anlänt. Det hade ev. funnits möjlighet för mig att stanna kvar och inte återvända för just då var det inget som band mig till Sverige. Ibland undrar jag om jag valde fel. Samtidigt vet jag också hur mycket det som är nytt och spännande kan locka ibland. Det blir en helt annan sak när det blir ens vardag. Man blir van. Man gör sitt allra bästa för att alltid uppskatta det man har men det är helt ofrånkomligt att man aldrig till fullo kan uppskatta det så mycket som när man inte har det. Dock om man varje dag kan ägna en stund åt att känna lycka över det man har så är man ändå rik och vet att sätta värde på sitt liv.


För mig blev det en kompromiss istället. Jag har fortfarande nära till vattnet och kan njuta av den friska havsluften när jag så vill även om jag befinner mig i Sverige så min passion för havet får leva vidare. Men jag saknar mitt favoritland ibland med allt som där finnns och jag saknar också att få vara mig själv utan några förväntningar eller antaganden överhuvudtaget kring vem jag är. Jag tycker inte om att fastna i en roll eller petas in i ett fack. Jag ser inte så på människor själv utan snarare ser jag dem som dynamiska och satta i ständig förändring men det är en sällsynt synvinkel som få delar med mig. Därför lockar ibland tanken på en nystart mig. 


Jag tror att det närmsta året eller möjligen de närmsta åren kommer att få utvisa vad som händer i framtiden. Om det faller sig så att jag när tiden är inne finner starka skäl att stanna kvar här kanske jag gör det och låter älsklingsland förbli en fin illusion som jag ibland kan besöka och njuta av. Men om jag fortfarande är en rullande sten vid den tidpunkten som saknar skäl att dröja mig kvar tror jag att jag det är dags att gå vidare, skrapa på det som finns under ytan och se om även det faller mig i smaken.

Presentation


Jag bloggar om mitt liv, om sökandet efter kärleken och allt därimellan! (För att förtydliga, det är inte jag på profilbilden)

Fråga mig

2 besvarade frågor

Omröstning

Vad fastnar du först för hos en kille/tjej?
 Ögonen
 Läpparna
 Händerna
 Rösten
 Kroppen (muskler, mage mm)
 Kroppen (bröst, rumpa mm)
 Fastnar inte direkt. Utan mer personligheten/sättet
 Annat

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards