Direktlänk till inlägg 25 juli 2015
Idag när jag satt och tog igen mig på IKEA efter att ha sprungit runt en god stund hamnade jag i soffan bakom ett par unga tjejer. Svårt att bedöma deras ålder men jag skulle säga kring 19-20 eller så. De pratade om killar och ganska högljutt vilket gjorde det i princip omöjligt att inte höra vad de sa. I vilket fall så var det tydligen någon kille som var intresserad av den ena tjejen och den andra frågade då henne vad hon tyckte om honom.
HAN ÄR JU FUL *asgarv*
Det var vad hon sa och sen ägnade de en lång stund åt att skratta och fnissa åt det hela. Samtidigt dog jag lite inombords. Att fjortonåringar pratar på det sättet kan jag väl hellre förstå men vuxna människor? Jag tycker bara det är tragiskt.
Jag tror att alla bryr sig om utseende åtminstone i någon mån. Och det är helt okej. Man får tycka som man vill och när det kommer till fysisk attraktion styr vi inte över vilka vi blir attraherade av. Men varför ska vi nedvärdera människor vi inte finner attraktiva? Det finns inget gott som kan komma ur det. Jag har aldrig kallat någon för ful, inte ens när jag pratat om dem med tredje part.
Dessutom så tycker jag att det är väldigt enfaldigt och enkelspårigt att döma andra människor i princip enbart utifrån ytan. Vad säger det egentligen om en människa att han eller hon ser bra ut? Att de föddes med ett stereotypiskt fördelaktigt utseende. Eller att de kanske gjort många plastikoperationer. Ska vi nu alls ägna oss åt att döma människor kan jag tycka att det är en bättre ide att döma dem utifrån vad för slags människor de är och vad de har gjort här i livet istället för huruvida de hade turen eller oturen att födas med ett visst utseende.
Som jag nämnt tidigare i bloggen så är utseende av ganska ringa betydelse för mig. Visst spelar det in och jag har vissa typer av utseenden jag gillar mer än andra. Men när det gäller vänner osv är utseende av noll betydelse för mig. Och även vid romanser ska det ganska mycket till för att avskräcka mig om jag gillar kvinnan som person. För hur jag uppfattar en människa, som attraktiv eller oattraktiv ändras till viss del av deras stil och sätt.
Det är helt OK att ha en annan åsikt än vad jag har. Men även om man klassificierar människor som snygga eller fula kan man hålla det för sig själv om man tycker att någon är ful. För jag tvivlar starkt på att de här människorna själva skulle vilja höra andra skratta åt dem och hur fula de är.
Jag känner att jag allra sista tiden har kommit in i en fas där jag ifrågasätter mitt liv och vad jag vill göra med det. Det är en lustig känsla för det är ju lätt hänt att man tänker att "det här är jag och det här är vad jag vill göra". Man tror at...
Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om mitt utseende. Visst fixar jag med det ibland - och visst händer det att jag ibland kan tänka att jag skulle hellre skulle ha velat se ut på si eller så sätt gentemot hur jag faktiskt gör. Men det är ingen ...
Eller nej, det är jag ju redan. Skulle göra en grej hos läkaren idag och medan jag väl kan ha en förhållandevis lugn inställning när jag är med andra till läkare eller sjukhus så fullkomligt avskyr jag att vara där själv. Och blir stissig och orolig ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
|||
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
|||||
|