Jag och Gaby träffades i eftermiddags för att ta en fika på stan. Kände mig på bra humör, lite förväntansfull och en smula nervös som alltid innan, som det ska kännas när jag gillar någon. Varför skulle jag ha känt annorlunda? Hon lät precis som vanligt när vi pratade i telefon förut och stämde träff.

Men ja, för att göra en lång historia kort så har hon tydligen inte de rätta känslorna för mig fick jag veta. Så vad skulle jag göra. Jag sa att jag förstod, sa hejdå och tog mig hem igen i ösregnet. Det finns ju inget att göra om det är så det är. Dock klart att det känns trist när jag känner något för henne. Och även om det är helt meningslöst så blir det ändå så att man undrar lite var det gick snett - inte minst då allt flöt på så bra med dejtandet. Jag kan lova att jag såg ut som ett jävla frågetecken först för det kom som en blixt från klar himmel. Man tror att man båda är inne på samma spår och så plötsligt slits man ur den villfarelsen.

Livet går vidare och även om det svider att hon inte ville ha mig är det inget jag kommer deppa över alltför mycket. Jag får ju ändå tro att det finns andra bra tjejer som skulle vilja vara med mig. Men det är sådana här gånger man börjar misströsta om att man kommer att hitta den personen. Det här är ett bra bevis på hur något kan kännas så rätt direkt från start och ändå gå åt pipan. Jag hade börjat se framemot att kanske i bästa fall faktiskt få dela min vardag med en fantastisk människa och även få uppleva allt fint som kommer med det inom en snar framtid. Istället är man tillbaka på ruta ett igen och ensam. En rejäl kalldusch var det. Särskilt när man tar steget ut efter att ha levt som singel länge.

Tyvärr gör sig min prostatit (som jag någon dag ska skriva mer om) också påmind idag. Jag har ont och det är nästintill omöjligt att urinera. Man väntar och försöker pressa på men det går inte och går det ändå tar det en evighet och svider utav bara tusan. Jag har inte riktigt hunnit med att ta hand om mig själv ordentligt sista veckorna och då blir alltid mitt tillstånd mycket sämre. När man har bra perioder som jag haft mycket sista året glömmer man bort hur jävligt det kan bli när man blir dålig.

Men inget annat att göra än att bita ihop och köra på som vanligt även när det känns tungt. Jag har varit en vända till gymmet iallafall. Nu ska jag käka och titta på film. Så får man något annat att tänka på ett tag.

Det blev det idag då jag vaknade strax efter sju och inte kunde somna om. Det är lite för tidigt om man somnat två som jag gjorde och jag känner inte att jag hunnit vila upp mig ordentligt än i sommar. Får försöka sova ut lite mer om det bara är möjligt så man är utvilad inför hösten!

Måste också fundera hur det ska bli framöver med jobb osv. Jag skulle gärna vilja ha tag i ett heltidsjobb och har snokat runt efter det istället för att som nu bara jobba deltid med olika uppdrag. Men det är ju inte det lättaste att få tag på alla gånger tyvärr. Apropå jobb så var det ganska intressant förut när jag sysslade mer med reparationer av datorer och att återställa filer. Jag fick se en hel del om man säger så ;-)

Ibland var det väldigt roligt & givande. Som till exempel den där gången då jag lyckades fiska upp i princip en hel bok som en ung författarinna hade suttit och knackat ner på datorn innan den gick sönder. Hon blev av förklarliga skäl väldigt tacksam över att den inte gått förlorad och det var jätteroligt att se hennes reaktion när jag berättade att jag lyckats återställa den.

Andra gånger var det lite mer olustigt. Men jag tror jag lämnar detaljerna därhän. Kan däremot berätta om ett väldigt komiskt par vars dator hade kraschat. De hade ett gäng bilder av den intima sorten och på i princip varenda bild lyckades de med att göra helt galna ansiktsuttryck. Det måste ju ha varit medvetet gjort men vad meningen var med det är mer än jag kan förstå. Jag hade svårt att hålla mig för gapskratt när jag jobbade med dem, tänk er något i den här stilen fast utan kläder på och under sex så förstår ni

Haha ja jösses... sen hände det ibland att man fick in en dator där ägaren hade tagit en del nakenbilder på sig själv.

Och där kan jag ju säga att det fanns väldigt olika sätt att hantera det på. För min del hände det att jag tittade någon sekund extra om det var en kvinna. Det var ju ofrånkomligt att råka på bilderna i arbetet ändå och sitter man och harvar igenom något i timtals var det ett trevligt avbrott att stöta på guds vackraste skapelse. Respekterade dock alltid deras integritet & rätt till privatliv. Men däremot hade jag kollegor som utan samvetskval stal bilder&filmer de fann intressanta. Det är bara så respektlöst och allmänt dåligt gjort att jag saknar ord och de blev inte heller långlivade på jobbet om jag säger så.

Men allra största delen av tiden så var det semesterbilder och dylikt man räddade och allt som oftast var kunderna väldigt nöjda och glada när de kom för att hämta datorn. Så det var kul att jobba med! Till er som läser så kan ni ta med er att dels alltid ta backup på filerna (idag är USB-minnen och extra hårddiskar så billiga att det inte finns någon ursäkt att inte göra det). Men också att får ni problem och behöver hjälp så anlita stora företag eller företag/folk ni vet är seriösa. För även om merparten av folket inom branschen är schyssta precis som jag så finns det tyvärr också ruttna människor som inte drar sig för något och tro mig, ni vill inte ha era privata filer eller bilder på vift på internet.

Idag ska min syster bege sig hemåt igen och likaså ska min mamma göra. Det har varit roligt att ha dem här och hitta på lite saker tillsammans. Jag ska försöka klämma in ett besök på gymmet lite senare idag och så ville Gaby träffas också så vi ska ses senare! Det känns som en rätt angenäm söndag trots att det är lite regnigt och ruskigt ute. It's good to be alive!

Tills vi hörs igen.